Historik

Tankarna på en golfbana i Drottningholm daterar sig långt tillbaka, närmare bestämt på 1930-talet. Dessa tankar avfärdades dock av HKH Gustaf V med orden ”en sådan gubbsport”! Två decennier senare blommade det upp igen. År 1956 gjorde arkitekt Anders Tengbom samt eldsjälarna Herbert Kastengren och Einar Bristedt ett nytt försök att bilda en ny klubb i Stockholm och nu började snöbollen rulla.

Legendariske banarkitekten Rafael Sundblom, pappa till totalt 16 banor i Sverige hade under flera års tid skissat på en bana i Drottningholm. Nu skred han åter till verket med ny glöd i pennan och med benäget stöd av vännen och bollplanket, Axel Wennerberg, tidigare ordförande i Stockholms Golfklubb.

Det blev många skisser innan bilden slutligen klarnade då massor av förslag stupade på diverse aber, inte minst motsträviga arrendatorer. Det fanns till och med planer på att några hål skulle gå inne i Drottningholmsparken. Tyvärr fick Sundblom aldrig se sin, skulle det visa sig, sista bana förverkligad. När han dog 1958 övertogs arbetena av Sundbloms lärjunge, Nils Sköld.

Axel Wallenberg kommer för alltid att ha en speciell plats i Drottningholms Golfklubbs historia. Det var han som lyckades övertala sin brorson Jacob att ställa upp med en grundplåt på 100.000 kronor. Dock skulle som motkrav, innan det blev några pengar, medlemmarna först samla in lika mycket pengar på egen hand! Försäljningen av reverser kom igång som kostade 1 000 kronor styck och ganska snart hade man fått ihop ett hundratal namn.

Den nybildade klubben hade stort stöd av Gustaf VI Adolf och det var naturligtvis otänkbart att någon annan än kungen skulle inviga banan den den 26 september 1959.

Det berättas att kungen blev så förtjust i spelet vid invigningen att han sköt upp en väntande middag och försvann ut på golfbanan med vännerna Herbert Kastengren, Anders Rabenius och Ragnar Sachs.

År 2000 påbörjades planerna att göra en större renovering av golfbanan. Det tog sju år innan klubben bestämde när spaden skulle sättas i jorden. Oktober 2010 startade det arton månader långa projekt som designats av Benestam Golf Course Design. Arkitekten Johan Benestam har fångat vad som gör Kungl. Drottningholm speciell och som gör att banan kommer att motsvara framtida krav. Spelare kommer nu och i framtiden även fortsättningsvis njuta av en golfbana med stor variation och en unik karaktär.

Med sitt suveräna läge i slottsmiljö bara knappt två mil utanför Stockholms centrum har banan alltid haft ett gott anseende men det som fört ut namnet över världen är tävlingarna. Klubben kanske har ett oslagbart rekord i att arrangera internationella stortävlingar, 7 st SEO och Scandinavian Masters.

Drottningholm är en anläggning att trivas på idag och så långt vi kan blicka framåt.

Historia i vår närhet

FORNLÄMNINGAR

De första spåren av civilisation på Lovön består av ett 100-tal fornlämningar i form av gravar och andra stensättningar som är spridda i markerna. Redan från första århundradet efter Kristi födelse har lämningar påträffats, vilket betyder att marken togs i anspråk så fort det blev möjligt efter landhöjning. Det finns lämningar både från sten-, brons- och järnåldern.
På en åkerholme mellan hål nio och hål tio, 250 m väster om klubbhuset och ca 150 m söder om Lovö allé ligger ett gravfält bestående av 13 gravar varav fyra är högar och nio stycken är stensättningar.

NAMNET DROTTNINGHOLM

Vid nuvarande Drottningholms Slott låg på Gustav Vasas tid en kungsgård som kallades Torvesund. Johan III:s gemål Katarina Jagelonica döpte om Torvesund till Drottningholm på 1500-talet. Namnet är verkligen passande med tanke på att tre drottningar ägnade mycket möda åt slottet. Riksänkedrottningen Hedvig Eleonora lät bygga det nuvarande slottet på 1600-talet. Lovisa Ulrika förskönade slottet och byggde till ytterligare en våning på sidolängorna under 1700-talet.
Sedan 1991 har Drottningholms slott funnits på UNESCO:s världsarvslista som Sveriges bäst bevarade slott från 1600-1700-talet. Området med Kina slott, slottsteatern och slottsparken utgör en unik helhet. Där ingår även trädgårdar, parker, jordbruksmark och naturområden.
Under 1800-talet bodde i varje hus och litet torp, familjer med många barn. Ofta en familj i varje rum. Man försörjde sig som lantarbetare, torpare, mjölkerska, ishuggare, skomakare, lärare mm. Det fanns många trädgårdsmästare som sommartid hade dalkullor till hjälp. Försäljningen skedde på torgen i Stockholm.

BOSTÄDER ANGRÄNSANDE TILL BANAN

Torpet Berga som ligger bakom hål fem har haft en intressant lista av residenter under åren som följer nedan:

1764 -66 Enligt husförhörslängd bodde där torpare Matts Ersson
1871-1875 torpare Jonas Jonsson och skomakare Per Nordlund.
1876-1880 Mjölnare Carl Petter Nilsson
1891-1894 Timmerman Per Svennson
1894 Lifgardist Karl August Gustavsson med hustru och 5 barn
1906 övertog lantbrukare August Floren från Värmdö, Berga Gård o Söderby gård samt Stäks torp och Berga torp.
De sist året-runt boende på Berga torp var en lantarbetare Lindström med familj som lämnade torpet 1930 då torpet dömdes ut som bostad. Vägförbindelsen mellan torpet och kyrkallén lades samtidigt ned. Skogsbacken runt torpet var på den tiden hästhagar.
Familjen Nyrén, medlemmar i Drottningholms golfklubb, arrenderade torpet under 1960-talet och en bit in på 1970-talet.
VHILAN som är synlig från tee på hål 15 och 16.
Vhilan byggde Gustav den III 1772 till sin balettmästare Lois Gallodier. Hvilan har senare varit både plåtslageri, kafé och tvättinrättning. 1906 köpte Axel Wallenberg med familj huset, reparerade och flyttade in.
Sedan 1991 ingår Vhilan i Unescos världsarv. Idag ägs Vhilan av Tim Genetay, skriven i Schweiz.

NYBYGGNATIONER

På 1930-talet bebyggdes flera stora områden på Lovön då Rikets allmänna kartverk, Ordmagnetiskt laboratorium, Lovö vattenverk, Försvarets radioanstalt och Sötvattenlaboratoriet byggdes. Samtidigt påbörjade Domänverket och Lövö församling stora och genomgripande om- och tillbyggnader samt moderniseringar av prästgården, skolor, ålderdomshem samt andra byggnader inklusive det kommunala vattensystemet.

På 1950 och 1960-talet mekaniserades jordbruket alltmer och de sista arbetshästarna såldes. Lantarbetarna lämnade statarlivet och sökte arbeten närmare staden och vissa flyttade till förorterna. I de tomma lantarbetarbostäderna flyttade hyresgäster in.

MONARKER

Redan på 1930-talet uppvaktades Gustav V med en fråga om hans åsikt om byggnation av en golfbana på Lovön. Men kungen ansåg att golf var en sport för gamla gubbar och lär ha sagt: ”att det ska vi inte ha här på Drottningholm”.

Tjugo år senare uppvaktades Gustav VI Adolf med samma fråga som ställts till Gustav V. Gustav VI Adolf samtyckte till skillnad från Gustav V till planerna på en golfbana och följde intresserat bygget. Äntligen fick Drottningholms golfklubb byggas!
Se vidare Drottningholms golfklubbs START.

ÖVRIG HISTORIA RUNT BANAN

Blindallén

Utanför Kanton vid nuvarande Ekerövägen möts två stycken björkalléer. Den ena leder mot väst samt Lovö kyrka och den andra mot nordväst. Den västra leder till Lov kyrka och en östra leder förbi skolan mot 17e hålets utslagsplats. Där fanns det en gång i tiden ett torn som på avstånd kunde misstas för ett kyrktorn. Gustav III tyckte om att skämta och det sägs att de gäster han inte ville ha med till Lovö kyrka rådde han att ta en högra allén, det vill säga den så kallade blindallén

Avrättningsplats

På gamla kartor från 1600-talet kan man se att ungefär där maskinparken nu ligger mellan hål elva och tolv, fanns ett område som hette Skarphagen. Detta område var troligtvis en avrättningsplats på den tiden.

KYRKOGÅRDEN

Den lilla kyrkogården mittemot vår parkering tillhör Lovö kyrka. Att den hamnade just där beror på att man förr tyckte att en kyrkogård skulle ligga mot söder, då de kyrkogårdar som låg mot norr förde otur med sig. Så när Lovö kyrkogård åt söder blev full, arrenderades marken 1830 från Slottsförvaltningen och en kyrkogård byggdes. Så småningom vågade man sig på att anlägga en kyrkogård invid Lovö kyrkogård mot norr.

Hästgrav

Gustav V Adolf livhäst, ”Königstiger”, ligger begravd i skogsområdet norr om den lilla kyrkogården mitt emot golfbanans parkering. Varför inte ta vägen förbi och gå in och titta på gravstenen.

Björkallén

År 1753 lär allén från Kanton till Lovö kyrka ha anlagts. En liten orörd del av kärret i början av björkallén kallades för ” hin håles undantag” då man trodde att området var bottenlöst.

BJÖRKARALLÉ

År 1979 bytte, dåvarande kyrkvaktmästare Hans Vikholm, ut en av björkarna som dött i allén. Hembygdsföreningen tyckte det var en bra idé att försöka byta ut fler björkar och pengar söktes. Till slut fick man lov att byta ut 34 döda träd. Vid Ensta hittades ett bestånd av raka välväxta björkar och frivilliga bar vattenhinkar och kämpade med arbetet för att förbättra skicket på allén.